Jag brinner för teknik och vetenskap: från astronomi till elbilar, för att inte glömma datavetenskap, som är källan till min passion för teknik. Inte att förglömma mina sporter: atletisk styrka, tennis och motorsport. Kort sagt, mitt liv kretsar kring sport och teknik.
Medan handelsspänningarna intensifieras mellan Washington och Peking med en ny salva av tullar, verkar den direkta inverkan på Tesla paradoxalt nog begränsad. Den verkliga utmaningen för den amerikanska biltillverkaren i Kina ligger inte så mycket i dessa tullhinder som i den osäkra framtiden för det ambitiösa programmet för autonom körning på denna viktiga marknad.
Ett sammanhang med ökade handelsspänningar
Det internationella handelslandskapet tog en plötslig vändning till det sämre i början av april 2025. Den 2 april presenterade den amerikanska administrationen, under ledning av Donald Trump, en rad tullar i en omfattning som inte skådats på nästan ett sekel. Dessa åtgärder, som bygger på en komplex formel kopplad till handelsbalanser, drabbar USA:s partner på olika sätt: 39 procent för Kina, 20 procent för EU (från och med den 9 april), 10 procent för Storbritannien, medan Ryssland är undantaget. Washington motiverar detta med en obalans i handelsbalansen som skulle vara till skada för amerikanska intressen.
Pekings svar lät inte vänta på sig. Mindre än 24 timmar efter USA:s tillkännagivande beskrev den kinesiska regeringen dessa åtgärder som ”subjektiva och ensidiga värderingar ’ och en ’typisk skrämselmetod” och meddelade i gengäld att en tull på 34% kommer att införas på alla varor som importeras från USA från och med den 10 april. Denna åtgärd kommer ovanpå en tidigare skatt på 20% och andra restriktioner som redan införts i mars, vilket signalerar en betydande upptrappning i denna handelskonflikt.
Tesla i Kina: ett strategiskt läge
Mitt i denna turbulens befinner sig Tesla i en unik position. Den amerikanska elfordonsjätten är djupt rotad i Kina, som utgör dess största marknad i världen och till och med överträffar USA. År 2024, av de 1,79 miljoner fordon som levererades globalt, hittade nästan 657 000 köpare i Mittens rike, vilket motsvarar mer än en tredjedel av den totala försäljningen. Denna siffra är desto mer anmärkningsvärd med tanke på att året inte var synonymt med en övergripande försäljningstillväxt för Elon Musks företag.
Denna prestation baseras nästan uteslutande på två flaggskeppsmodeller: Tesla Model Y (mer än 480 000 sålda enheter i Kina 2024, vilket gör den till det bästsäljande 100% elektriska fordonet i landet) och Tesla Model 3 (cirka 177 000 enheter). Nyckeln till deras framgång och motståndskraft mot handelsspänningar ligger i en väsentlig faktor: de tillverkas lokalt i Gigafactory i Shanghai, med specifikationer som är skräddarsydda för den kinesiska marknaden.
De toppmodeller som importeras från USA, Tesla Model S och Model X, har däremot en sporadisk försäljning i Kina. De betraktas som lyxprodukter och kämpar för att etablera sig mot en allt hårdare lokal konkurrens och en tydlig preferens bland kinesiska konsumenter för nationella varumärken i detta segment.
Tullhindernas begränsade (men reella) inverkan
Med tanke på denna försäljnings- och produktionsstruktur är det troligt att den direkta effekten av Kinas nya 34-procentiga tullar på Teslas verksamhet blir relativt liten. Endast Model S och Model X, vars volymer är marginella, skulle påverkas. Model 3 och Model Y, som tillverkas i Shanghai, är undantagna från denna skatt på amerikansk import. Eftersom majoriteten av Teslas produktion för den amerikanska marknaden sker i USA är företaget mindre exponerat än andra för USA:s tullar mot Kina.
Att det inte finns någon större direkt finansiell påverkan betyder dock inte att det inte kommer att få några konsekvenser. Investerarnas förtroende kan komma att skakas av denna uppgång i geopolitiska spänningar, utöver de senaste finansiella resultaten som ibland har varit blandade. Dessutom, även om försäljningen i Kina i mars 2025 (78.828 fordon) visar en viss återhämtning efter en svår start på året, är den fortfarande 11,8% lägre än i mars 2024, vilket tyder på ett ihållande konkurrenstryck.
Den verkliga strategiska utmaningen: autonom körning
Utöver de omedelbara försäljningssiffrorna ligger det verkliga nervcentrumet för Tesla i detta kommersiella krig någon annanstans: inom teknik och långsiktig strategi. Företaget har gjort autonom körning, och i synnerhet sitt FSD-system (Full Self-Driving), till en central pelare i sin framtidsvision och sin diversifiering bortom biltillverkning.
För att kunna driftsätta och förbättra dessa system krävs dock omfattande tillgång till kördata och tillstånd från lokala myndigheter. Kina, med sin enorma marknad och väginfrastruktur, utgör en helt avgörande test- och utbyggnadsmarknad. Peking är dock extremt försiktigt när det gäller utländska företags användning av avancerade förarassistanssystem (ADAS), med hänvisning till nationell säkerhet och datakontroll.
Tesla fick ett preliminärt tillstånd förra året, men på strikta villkor: partnerskap med en lokal aktör (Baidu) och en skyldighet att hålla den insamlade datan på kinesiskt territorium. Det pågående handelskriget kan ge Peking en formidabel hävstångseffekt. Att sakta ner, försvåra eller till och med blockera utbyggnaden av Teslas FSD-kapacitet i Kina skulle vara en vedergällningsåtgärd som är mycket mer skadlig för företagets långsiktiga ambitioner än tullar på Model S/X.
Detta hot är desto allvarligare eftersom den lokala konkurrensen intensifieras. BYD, Teslas främsta rival i Kina och runt om i världen, presenterade nyligen sitt eget sofistikerade ADAS-system, kallat ”Eye of God”, som företaget planerar att integrera kostnadsfritt i hela sitt sortiment, vilket sätter ytterligare press på Teslas affärsmodell, som delvis bygger på försäljningen av dess avancerade mjukvarualternativ.
För Tesla går de eskalerande spänningarna mellan Washington och Peking långt utöver den enkla frågan om tullar. Även om den omedelbara ekonomiska effekten verkar hanterbar tack vare den lokala produktionen, väger den geopolitiska risken tungt för företagets grundläggande strategiska ambitioner när det gäller autonom körning. Teslas förmåga att navigera genom Kinas komplicerade regelverk och fortsätta att utveckla sin FSD-mjukvara på denna viktiga marknad kan mycket väl bli det största indirekta offret för denna konflikt, långt mer än några få marginalpoäng på de mindre populära importerade modellerna. Teslas framtid i Kina utspelar sig mindre på kajerna än i tillsynsmyndigheternas korridorer och på de anslutna vägarna i Mittens rike.
